Boken Våra ord är ett oumbärligt uppslagsverk i svenska. Vartenda svenskt ord har en härkomst. Ta ordet "sko" exempelvis. Den ursprungliga betydelsen är hölje eller betäckning, och har en indoeuropeisk rot. Jämför handske (handsko), skjul, skydd etc. På detta sätt kan man botanisera i timtals i Våra ord om man så vill.
Det som slår mig är hur lite det samiska språket har influerat svenskan och norskan. I vilket fall enligt Våra ord.
Boken erkänner förvisso att ackja är "lapskt åksläde", men menar att det ursprungligen är ett fornnordiskt ursprung - från "åka".
Kåsa är tydligen ett gammalt svenskt ord. Förmodligen av mellantyskans kouwese som betyder dryckeskärl.
Då får man anta att samiskan inte har influerat svenskan alls?
Jag funderar på umelapskans biesso - björn. Kan det ha någon koppling till bjässe?
Nej, inte det. Hänvisning till norskans besse och isländskans bersi - stor man eller björn. Samiskan lyser med sin frånvaro överallt.
Två folk som levt sida vid sida i tusentals år, och inte ett enda ord har gått från fornsamiskan till fornnordiskan?
(Den bok som jag har nu är från 1988)
4 år sedan
Teser och förklaringar om fornnordiskt infytande på samiskan påminner om den kände svenske historikern Olof von Dalins förklaring av centrala ord i världen. Dalin påstår att ”Själva Adams namn är ren svenska: Adam var ju skapad av jord, av stoft. Det är ju Av damm (damm = stoft). När man från Avdam tar bort V, så blir det Adam. Eva är också ren svenska. När mannen vaknade [...] och fick se sin skönhet utan så mycket som en solfjäder, är det naturligt att han förundrade sig och sade: He! Vad? Och av de två orden blir ju strax: Heva”.
SvaraRaderaÅ andra sidan finns det språkforskningsfrågor som jag tar seriöst och som inte kan förklaras helt enkelt som uråldriga indoeuropeiska låneord från kontinenten i centralsamiskan. Det är låneord som bevisligen inte är samiska, ord som kommer från nuvarande Tyskland för flera tusen år sedan och som plötsligt dykt upp mitt i ett central samiskt område i lulesamiska utan att återfinnas i sydligare samiska dialekter? (Ja, det finns i och för sig en förklaring och teori av en båtforskare från Västernorrlands museum om kustsamisk expansion söderut från norrlandskusten. Å andra sidan fick norrmännen hjärtattack av samma båtforskare som påstod att de äldsta norska båtarna var samiska kopior.)
Det där med språk och ords ursprung är inte så lätt! Själv är jag övertygad att flera norrländska ord är samiska låneord som exempelvis JO.
Lars-Nila Lasko
www.samiworld.has.it
Intressant! Jag har själv funderat på hur den nordiska båtbyggartekniken uppstod. Det ligger nära till hands att fundera på om tekniken fick inspiration av de samiska fiskekulturerna, som måtte vara uråldriga. Samma teknik har ju sedan länge också använts till älvsnipor och akkjor i sameområdet.
SvaraRaderaI vilket fall är det spännande att man på sina håll börjar beakta samisk historia och språket för att få helheten till nordens historia.