Fiskeresolution

I söndags kom jag hem från Porjus och Same Ätnams landsmöte. Det var mycket givande, och jag fick dessutom chansen att se Sauka, Ålloluokta och andra ställen utmed Stora lulevatten.

Jag hade en fantastisk bilfärd mellan Porjus och Luebne på lördagkvällen. Solen stod i 35 grader och träden kastade långa skuggor på vägen. Mellan Jokkmokk och Moskosel såg jag endast tre levande varelser. En ensam förare i en bil och två renar. Alla tre i närheten av Kåbdalis.

Vid Piteälven passerar man Luebnes norra gräns. Den södra gränsen gick vid sjön Vuotner. Det är hisnande att tänka på att endast två familjer förvaltade detta väldiga land, över fyra mil långt och nästan en mil brett.

På somrarna var renarna i vildan, och endast ett fåtal hölls nära. Denna period var fisket den viktigaste sysselsättningen för familjerna. Fortfarande idag drar man not i sjöarna för sikens skull. I dessa sjöar är siken små, ungefär 15 centimeter långa. En notdragning kan ge allt mellan några stycken sikar till flera hinkar fulla med fisk.

Same Ätnams landsmöte enades om en resolution om fisket. Den bygger på de problem som finns för fisket både i skogslandet och i fjällen:

- Den samiska rätten till fiske är inte fullt ut tillvaratagen i lagstiftning.

- Vattenreglering och annan exploatering hotar fiskebestånden.

- Kunskapsöverföring är hotad på grund av att kunniga fiskare blir allt äldre och det saknas rättsliga och samhälleliga möjligheter för yngre att tillvarata de äldres kunskap.

- Kontinuiteten i det samiska fisket är hotat på grund av att regelverket inte ger förutsättningar för en livvaktigt samisk fiskekultur.

Resolutionen kommer att anslås på Same Ätnams hemsida.